Dokumentärfrossa!!!
Alla som känner mig känner även till min fabless för dokumentärer om och kring gamla goa rockikoner. Så därmed så tänkte jag dela med mig av några som du kan se via datorn här och nu!
GOD BLESS OZZY OSBOURNE - 2011
SEX PISTOLS - THE FILTH AND THE FURY - 2000
IRON MAIDEN FLIGHT 666 - 2009
IT MIGHT GET LOUD FEATURING PAGE, EDGE AND WHITE 2010
LEMMY - 2010
LED ZEPPELIN - THE SONGS REMAINS THE SAME
GOD BLESS OZZY OSBOURNE - 2011
SEX PISTOLS - THE FILTH AND THE FURY - 2000
IRON MAIDEN FLIGHT 666 - 2009
IT MIGHT GET LOUD FEATURING PAGE, EDGE AND WHITE 2010
LEMMY - 2010
LED ZEPPELIN - THE SONGS REMAINS THE SAME
Brandvarnare, ups and downs och lite textskrivning
Så där ja! Nu har jag sålunda fått upp alla brandvarnare som vi fick av svärmor och svärfar i julklapp. Har ju varit lite si-och sådär med placeringaran under hösten och vintern. men nu är alla på plats. Nu skall vi bara se till att fylla på med ytterligare tre varnare så har vi nog allt under kontroll.
Vad annars då? Jo tack, som frågar... Både ups och downs runt omkring mig just nu. Det gör att jag nog går omkring och är ganska tankfull mellan varven. Livet rullar ju som bekant på, men ibland så drabbas man mer eller mindre av de där krokigheterna och vägbulorna som livet ger. Då är det bara att ta tag i situationerna och försöka att lösa det som lösas kan samt försöka fokusera på det som är bra, ljust och positivt!
På tal om positivt så låter jag även meddela att vår beryktade hall tog ytterligare ett steg mot fulländning i helgen då vi äntligen hittade en hallmöbel som funkade. Nu är det bara spegel och en bra belysning som skall bestämmas och inhandlas. Det här blir bra, mycket bra!
Håller fortfarande på med textern till dom nya låtarna. Har just nu 3 texter som jag slutför samtidigt. Behöver bara vrida och vända lite mer på vissa strofer så är dom "klara". Ja, för riktigt klar blir aldrig någon text förränn den hamnar på en sång på en CD.
Januari
Jo, men det är ju januari... Alltså brukar det vara bloggtorka... Sorry...
Livet rullar på som vanligt och jag försöker att få ihop texter de de nya demolåtarna jag och Ola komponerade ihop senast. Två låtar har både tema och refränger klara. Nu gäller det bara att få ihop resten så att jag blir nöjd. Ola håller på med lite texter på sin kammare och det är bra, för det betyder att vi byter teman och fraseringarna i låtarna vilket gör dem lite mer olika än om bara jag skulle författa.
Har den senaste tiden med intresse följt "Hårdrockens historia" på SVT, ett program som på ett fördjupat sätt vänder ut och in på historiken kring denna musik. För en älskare av denna genre så är det otroligt kul att på ett rätt "nördigt" sätt bryta sig in i detaljer och nyanser som lett denna musik att bli så mångfacetterad. Här kan du kolla in programmen via webben Sedan att det är på SVT, utan reklam, är ju värt en applåd!!!
Vad mer då? har äntligen kommit igång med motionen igen efter marathonpasset med ombyggnationerna i hallen under senhösten. Min kropp behöver motionen! Dessutom är det en bra ursäkt att lyssna på musik!...
Nu är det bara att jobba sig igenom denna fredag och sedan njuta av helgen i vanlig ordning.
Livet rullar på som vanligt och jag försöker att få ihop texter de de nya demolåtarna jag och Ola komponerade ihop senast. Två låtar har både tema och refränger klara. Nu gäller det bara att få ihop resten så att jag blir nöjd. Ola håller på med lite texter på sin kammare och det är bra, för det betyder att vi byter teman och fraseringarna i låtarna vilket gör dem lite mer olika än om bara jag skulle författa.
Har den senaste tiden med intresse följt "Hårdrockens historia" på SVT, ett program som på ett fördjupat sätt vänder ut och in på historiken kring denna musik. För en älskare av denna genre så är det otroligt kul att på ett rätt "nördigt" sätt bryta sig in i detaljer och nyanser som lett denna musik att bli så mångfacetterad. Här kan du kolla in programmen via webben Sedan att det är på SVT, utan reklam, är ju värt en applåd!!!
Vad mer då? har äntligen kommit igång med motionen igen efter marathonpasset med ombyggnationerna i hallen under senhösten. Min kropp behöver motionen! Dessutom är det en bra ursäkt att lyssna på musik!...
Nu är det bara att jobba sig igenom denna fredag och sedan njuta av helgen i vanlig ordning.
Låtskrivarcamp i Skellefteå, del 2
Så är man så tillbaka efter ytterligare en inspelningsejour hos Ola i Skellefteå.
Det har, som vanligt, gått över förväntan och vi har lyckats producera 6 nya låtar under helgen. Starten var liiite trög och det tog oss några timma att få ner första idén på ett vettigt sätt. Men i samma takt som vi lät låten bestämma sitt uttryck desto fortare ramlade alla pusselbitar på plats.
Med kreativa explosioner som denna helg har varit, så brukar det för det mesta komma en motreaktion. Efter jag hade kommit hem innebar denna motreaktion att jag liksom klistrades fast i soffan under resten av dagen och inte orkade göra ett dugg då skallen var precis tom.
Känner mig dock rotnöjd att vi nu lyckats få ihop 13 idéer som vi nu skall gå vidare med! Härnäst, texter!!!
Minnen från Inlandskult 2011
Sålunda har då 2012 landat i mitt liv och vardagen har återvänt med jobb och vinter.
Julledigheten har varit underbar och jag har njutit av slöa morgnar och dagar som allt som oftast aldrig hade någon större agenda.
Julen brukar traditionellt även betyda gig med Karelin. Karelin är ett litet märkligt band som brukar spela på Inlandskults Julfest varje år. Bandet består av min älskade broder på bas, Ola Karlsson på gitarr, Jan Johansson på trummor och så jag då, skrikandes och vevandes med gitarren. Karelin kan dock egentligen se ut hur som helst beroende på vilken slags musik vi tar oss an. Om jag inte minns helt fel så lyckades vi vara 7 pers på scenen vid något tillfälle spelandes funk och soul. Vi har även hunnit med olika tema-gig där vi tolkat olika band såsom Status Quo, The Sweet, Thin Lizzy, Kiss och nu senast Gary Moore. Otroligt kul som vanligt, trots usel medhörning och spräckt sträng på gitarren. Rock on, som brodern skulle ha sagt!
Jag hade även förmånen att spela trummor med Johan Piribauer. Han spelade tre nya låtar från sin kommande skiva vilket var kul att lira. Sedan körde vi lite mer hemtama kompositioner som vi alla kände till sen tidigare. Giget gick riktigt bra och det var kul som vanligt att få spela med dessa musikanter omkring mig som verkligen kan hålla ihop ett komp!
Här nedan lite bilder från Karelins gig fotade av Jerry Magnum Porsbjaer
Karelin ångar på!
Jag, djupt koncentrerad på att överhuvudtaget höra det jag spelar...
Ola fick axla ansvaret att få Garys gitarrspel att flyta på.
Jan och Micke ser till att markeringarna sitter!
Jag sjunger i min finaste falsettröst...
...liksom Ola som sätter stämman...
...då jag helt plötsligt skriker för kung och fosterland!
Bröderna Brothers kör på. Micke med vindmaskin i håret!
Spela Gary Moore? Då behöver du vara så här koncentrerad!
Julledigheten har varit underbar och jag har njutit av slöa morgnar och dagar som allt som oftast aldrig hade någon större agenda.
Julen brukar traditionellt även betyda gig med Karelin. Karelin är ett litet märkligt band som brukar spela på Inlandskults Julfest varje år. Bandet består av min älskade broder på bas, Ola Karlsson på gitarr, Jan Johansson på trummor och så jag då, skrikandes och vevandes med gitarren. Karelin kan dock egentligen se ut hur som helst beroende på vilken slags musik vi tar oss an. Om jag inte minns helt fel så lyckades vi vara 7 pers på scenen vid något tillfälle spelandes funk och soul. Vi har även hunnit med olika tema-gig där vi tolkat olika band såsom Status Quo, The Sweet, Thin Lizzy, Kiss och nu senast Gary Moore. Otroligt kul som vanligt, trots usel medhörning och spräckt sträng på gitarren. Rock on, som brodern skulle ha sagt!
Jag hade även förmånen att spela trummor med Johan Piribauer. Han spelade tre nya låtar från sin kommande skiva vilket var kul att lira. Sedan körde vi lite mer hemtama kompositioner som vi alla kände till sen tidigare. Giget gick riktigt bra och det var kul som vanligt att få spela med dessa musikanter omkring mig som verkligen kan hålla ihop ett komp!
Här nedan lite bilder från Karelins gig fotade av Jerry Magnum Porsbjaer
Karelin ångar på!
Jag, djupt koncentrerad på att överhuvudtaget höra det jag spelar...
Ola fick axla ansvaret att få Garys gitarrspel att flyta på.
Jan och Micke ser till att markeringarna sitter!
Jag sjunger i min finaste falsettröst...
...liksom Ola som sätter stämman...
...då jag helt plötsligt skriker för kung och fosterland!
Bröderna Brothers kör på. Micke med vindmaskin i håret!
Spela Gary Moore? Då behöver du vara så här koncentrerad!
Lite julfest kanske?
Julen har varit god, trots diverse sjukdomar i familjen. Snön har obönhörligen satt i gång att vräka ner. Jag har blivit klar med hallen och kan nu fokusera på annat vilket känns OTROLIGT skönt.
I morgon går den årliga Julfesten med Inlandskult av stapeln. Jag skall upp på scen två gånger. Bakom gitarr och sång med Karelin samt bakom trummorna med Johan Piribauer & Gruvtolvan. Skall bli såååå roligt. Att dessutom få kolla in andra band gör ju inte saken värre.
Repade både med Karelin och Johan i går. Det funkade bra. I dag blir det en sväng med Karelin igen så även Ola får trimma in sina delar i låtarna.
Caviare Days, Niki and the Dove, Armand Mirpour, Frantic Amber och Avicii.
Där har vi alltså nästa års genombrott enligt svensk musikjournalism. Denna förutspåelse baseras på att någon har flyttat till Brooklyn (Caviare Days), någon är signade till Sub Pop (Niki and the Dove), någon är Lalehs manliga motsvarighet (Armand Mirpour), Någon spelar på P3 Guld galan (Frantic Amber) och en som redan ÄR gigantisk (Avicii).
Svensk kvällstidningsjournalism slår till igen...
Nä, dags att ta tag i dagen med lite snöskottning, repande och bedövning av diverse åkommor i gamm-kroppen.
Skål!
I morgon går den årliga Julfesten med Inlandskult av stapeln. Jag skall upp på scen två gånger. Bakom gitarr och sång med Karelin samt bakom trummorna med Johan Piribauer & Gruvtolvan. Skall bli såååå roligt. Att dessutom få kolla in andra band gör ju inte saken värre.
Repade både med Karelin och Johan i går. Det funkade bra. I dag blir det en sväng med Karelin igen så även Ola får trimma in sina delar i låtarna.
Caviare Days, Niki and the Dove, Armand Mirpour, Frantic Amber och Avicii.
Där har vi alltså nästa års genombrott enligt svensk musikjournalism. Denna förutspåelse baseras på att någon har flyttat till Brooklyn (Caviare Days), någon är signade till Sub Pop (Niki and the Dove), någon är Lalehs manliga motsvarighet (Armand Mirpour), Någon spelar på P3 Guld galan (Frantic Amber) och en som redan ÄR gigantisk (Avicii).
Svensk kvällstidningsjournalism slår till igen...
Nä, dags att ta tag i dagen med lite snöskottning, repande och bedövning av diverse åkommor i gamm-kroppen.
Skål!
3 dagar innan dopparedagen...
Jamen sådär ja!
3 dagar innan jul och hallen är fortfarande inte klar :-) Väntar på de sista täckbrädorna som skall sättas upp och dessa var (givetvis) inte i lager och det är bara att peta in friläget i detta byggprojekt och invänta dem. Skulle bli oehört förvånad om jag fick dem innan jul då firman i fråga är ökänd för att "såsa" till det med sina beställningar.
Nåja, det blir klart när det blir klart!
Sjukdomar har härjat på hemmafronten vilket inneburit att vi fått omprioritera och förskjuta en del i planeringen inför jul. För mig spelar det ingen roll men det innebär att jag helt enkelt får peta in den där överväxeln för att få allt i hamn.
I dag så är det ingravning av öring samt städning av hus som gäller. Ja, om inte jag (mot förmodan)skulle få täckbrädorna. Då slänger jag upp dem! Och gravar en öring! Samtidigt! Panelgravad öring, någon som smakat det förut?
På musikfronten så har jag fortsatt att skriva texter till de demos jag och Ola har producerat. Har varit förvånasvärt roligt att dyka ner i detta igen efter ett par års frivillig frånvaro. Vi skall träffas igen efter nyår och krama ur några sista förslag och sedan bestämma hur vi skall gå vidare. Känns inspirerande och kul!
Snön har sent omsider omhuldat vårt lilla samhälle. Skoterägarna och sporthandlarna jublar. Att snö och jul skall hålla varandra i handen, det tycker t.o.m jag :-)
Så nu är det som sagt att bara ge järnet fram till allt är klart och sedan, ja sedan kanske jag somnar av ren utmattning :-)
3 dagar innan jul och hallen är fortfarande inte klar :-) Väntar på de sista täckbrädorna som skall sättas upp och dessa var (givetvis) inte i lager och det är bara att peta in friläget i detta byggprojekt och invänta dem. Skulle bli oehört förvånad om jag fick dem innan jul då firman i fråga är ökänd för att "såsa" till det med sina beställningar.
Nåja, det blir klart när det blir klart!
Sjukdomar har härjat på hemmafronten vilket inneburit att vi fått omprioritera och förskjuta en del i planeringen inför jul. För mig spelar det ingen roll men det innebär att jag helt enkelt får peta in den där överväxeln för att få allt i hamn.
I dag så är det ingravning av öring samt städning av hus som gäller. Ja, om inte jag (mot förmodan)skulle få täckbrädorna. Då slänger jag upp dem! Och gravar en öring! Samtidigt! Panelgravad öring, någon som smakat det förut?
På musikfronten så har jag fortsatt att skriva texter till de demos jag och Ola har producerat. Har varit förvånasvärt roligt att dyka ner i detta igen efter ett par års frivillig frånvaro. Vi skall träffas igen efter nyår och krama ur några sista förslag och sedan bestämma hur vi skall gå vidare. Känns inspirerande och kul!
Snön har sent omsider omhuldat vårt lilla samhälle. Skoterägarna och sporthandlarna jublar. Att snö och jul skall hålla varandra i handen, det tycker t.o.m jag :-)
Så nu är det som sagt att bara ge järnet fram till allt är klart och sedan, ja sedan kanske jag somnar av ren utmattning :-)
Rock bottom...
Veckorna rullar på och vi närmar oss jul med stormsteg. Denna helg har varit fylld med allt från firmafest, innebandymatcher och ytterligare lite hallbygge...
Musiken får vänta ett tag till då jag känner att jag liksom inte hittar inspirationen just nu att kunna hänge mig på det sättet jag vill. Dock så kan jag i stället kocentrera mig på tesxtskrivning i stället. Lite lättare att kunna komma igång på...
I övrig så har väl denna söndag mest bjudit på diverse motgångar av varierat slag. Orkar inte ens gå in på detaljer men jag kan väl konstatera, inte utan galghumor, att det där med att konstnärer skall lida för sin konst för att nå storverk är kraftfullt överskattat :-)
Försöker faktiskt hitta något positivt här men det verkar gå lite trögt i afton, hahahahaaaa!!! :-)
Ja, jösses.. man måste faktiskt le åt eländet :-)
SKÅL!
Musiken får vänta ett tag till då jag känner att jag liksom inte hittar inspirationen just nu att kunna hänge mig på det sättet jag vill. Dock så kan jag i stället kocentrera mig på tesxtskrivning i stället. Lite lättare att kunna komma igång på...
I övrig så har väl denna söndag mest bjudit på diverse motgångar av varierat slag. Orkar inte ens gå in på detaljer men jag kan väl konstatera, inte utan galghumor, att det där med att konstnärer skall lida för sin konst för att nå storverk är kraftfullt överskattat :-)
Försöker faktiskt hitta något positivt här men det verkar gå lite trögt i afton, hahahahaaaa!!! :-)
Ja, jösses.. man måste faktiskt le åt eländet :-)
SKÅL!
Lyrics please
Skriver texter till nya låtar igen. Verkar som om min frivilliga absens från detta göromål har gjort susen! För bara jag hamnar i rätt stämning och får vara ifred med tankarna, så rinner orden till.
Jag har ju en tendens att skriva texter som för det mesta handlar om livets mer mörka aspekter. Har ingen aning om varför det blir så. Texterna har ju aldrig egentligen handlat om mig själv eller det jag upplever. Det handlar mer om att texterna blir en slags film som rullas upp och ger en inblick i någon händelse. Sedan är det bara att låta pennan skriva...
I övrigt så ligger hallprojektet nere i veckan då det är fulltjockt med andra göromål. Känns både otroligt skönt och frustrerande på samma gång. Skönt att få tänka på något annat, frustrerande för att jag inte tänker på något annat än hallen...
The same procedure as last year, miss Sophie ...
..och nere i studion lyser flitens lampa. NOT!
Nä, straffkommenderingen i hallen fortsätter med ominskad kraft och det är bara att jobba på...
Dock så har jag i allafall börjat plugga in årets skörd av låtar till den årliga julfesten med Inlandskult. jag har under flera års tid spelat ihop med en konstellation gubbar som aldrig annars brukar mucisera. Under namnet "Karelin" brukar vi ta ett tema och köra några låtar kring detta.
Vi har hunnit med The Sweet, Status Quo och Kiss. I år så passar vi på att hylla den avlidne gitarrkungen Gary Moore med några låtar. Ingen blues, utan BARA den Gary Moore som vi älskade att lyssna på, den där som rockade röven av allihopa!!!
Skall bli lika kul som vanligt att rocka litegrann, svalka strupen och träffa gamla bekanta. Inlandskult i ett nötskal, typ
Nä, straffkommenderingen i hallen fortsätter med ominskad kraft och det är bara att jobba på...
Dock så har jag i allafall börjat plugga in årets skörd av låtar till den årliga julfesten med Inlandskult. jag har under flera års tid spelat ihop med en konstellation gubbar som aldrig annars brukar mucisera. Under namnet "Karelin" brukar vi ta ett tema och köra några låtar kring detta.
Vi har hunnit med The Sweet, Status Quo och Kiss. I år så passar vi på att hylla den avlidne gitarrkungen Gary Moore med några låtar. Ingen blues, utan BARA den Gary Moore som vi älskade att lyssna på, den där som rockade röven av allihopa!!!
Skall bli lika kul som vanligt att rocka litegrann, svalka strupen och träffa gamla bekanta. Inlandskult i ett nötskal, typ
Groundhog day
Bloggen ja...
I och med att mitt liv just nu består i huvudsak av två saker, nämligen jobba, bygga hall, jobba bygga hall, jobba, bygga hall... Ja, så det känns det som om att uppdateringarna liksom handlar om en och samma sak...
Hallen är nog ett sådant där top 3 projekt i form av överjävliga hinder att ta sig över. Inte sedan jag byggde ihop köket så har jag stött på så många sluga hinder i ett och samma rum.
Köket och garaget var två tidigare projekt som jag i förväg kunde förutspå att problem skulle kunna uppenbara sig.
Hallen var INTE ett sådant projekt som jag trodde att jag skulle åka på pumpen på.
Likafullt visade det sig att alla moment utom ett, målandet av elementen, faktiskt inneburit att jag fått avvika från orginalidén och uppfinna på plats.
Inget av det jag hade förutsett skulle funka, funkade.
Sådant tär på självförtroendet och gör att jag börjar tvivla på min egen kunskap.
Men skam den som ger sig! Där inspiration och glädje tar slut tar envishet och diciplin platsen bakom ratten. Snart har jag byggt ihop 70% av hallen och förhoppningsvis så kan jag börja snegla på den avslutande "lill-hallen". Sedan när den är klar skall jag ha en stor, fet och god whisky because I´m worth it!
I och med att mitt liv just nu består i huvudsak av två saker, nämligen jobba, bygga hall, jobba bygga hall, jobba, bygga hall... Ja, så det känns det som om att uppdateringarna liksom handlar om en och samma sak...
Hallen är nog ett sådant där top 3 projekt i form av överjävliga hinder att ta sig över. Inte sedan jag byggde ihop köket så har jag stött på så många sluga hinder i ett och samma rum.
Köket och garaget var två tidigare projekt som jag i förväg kunde förutspå att problem skulle kunna uppenbara sig.
Hallen var INTE ett sådant projekt som jag trodde att jag skulle åka på pumpen på.
Likafullt visade det sig att alla moment utom ett, målandet av elementen, faktiskt inneburit att jag fått avvika från orginalidén och uppfinna på plats.
Inget av det jag hade förutsett skulle funka, funkade.
Sådant tär på självförtroendet och gör att jag börjar tvivla på min egen kunskap.
Men skam den som ger sig! Där inspiration och glädje tar slut tar envishet och diciplin platsen bakom ratten. Snart har jag byggt ihop 70% av hallen och förhoppningsvis så kan jag börja snegla på den avslutande "lill-hallen". Sedan när den är klar skall jag ha en stor, fet och god whisky because I´m worth it!
Rolling, rolling, rolling
Vår kära hall tar all min lediga tid just nu.
Projektet har varit omfattande och är inte klart än. Dock så har jag väl snart passerat halvtid och det känns ju bra. Mycket av de renoveringar vi gjort i huset har ju för det mesta inneburit att jag har fått börja från början med att fixa tak, golv, jag allt för att få saker och ting i ordning. Det sliter då det innebär att jag, som den amatör jag är, både får tänka, jobba och slita mer för att få allt klart.
Jag ser fram emot den dagen jag "bara" behöver tapetsera ett rum utan att för den delen lägga in nytt click-golv, renovera om taket, byta dörrar och bygga anpassade möbler. Det blir liksom mycket enklare...
Första advent står för dörren! Vi har inget snötäcke än, utan bara en liten centimeter snö som envist ligger kvar. Den lilla snön ser dock till att reflektera ljuset så att det inte blir fullt så svart vilket är bra. Men i övrigt så räcker det med snö för mig!
Har fortsatt att försöka förverkliga de textidéer jag haft på två demolåtar som jag och Ola Karlsson komponerade ihop för några helger sedan. Jag har tagit låtarna från minnet då jag inte har demolåtarna än. Skall bli intressant om texternas rythm funkar ihop med själva låten som jag minns den!...
Vi har bokat en ny tid för ytterligare sammandrabbningar i Skellefteå efter nyår. Efter det får vi se om vi har tillräckligt med låtar får att gå vidare.
The sideeffect
Jag vet inte vad som hände i Skellefteå...
Jo, jag vet VAD jag gjorde i Skellefteå by all means. Vad jag menar är att sideffekten av det hela blev något som jag inte pysslat med på fleeeeera år, nämligen att skriva texter.
Låt mig först och främst tydliggöra att jag som musikant alltid tyckt att texen varit underordnad musiken. Detta har då gett resultatet att, när jag gjort låtar, så har det här med att skriva texter liksom blivit något som bara var ett nödvänigt ont. Något som bara måste göras.
Att då helt plötsligt, en tisdagafton, helt plötsligt få strofer, meningar och tankar i skallen gällande de låtar vi nyss spelat in är i alla fall i min värld en mindre sensation!
Om inte annat kan du får det bekräftat av min förre låtskrivarpartner Jocke i Distant Gatherings som på senaste skivan fick ta hand om all text. Så fort han ens närmade sig med en text som behövde filas på så skrek jag och sprang åt andra hållet...
Så vad att göra? Tja, go with the flow. Skriva ner det som kommer och skicka en vag förhoppning om att vi kan nyttja oss av texterna framöver.
Jo, jag vet VAD jag gjorde i Skellefteå by all means. Vad jag menar är att sideffekten av det hela blev något som jag inte pysslat med på fleeeeera år, nämligen att skriva texter.
Låt mig först och främst tydliggöra att jag som musikant alltid tyckt att texen varit underordnad musiken. Detta har då gett resultatet att, när jag gjort låtar, så har det här med att skriva texter liksom blivit något som bara var ett nödvänigt ont. Något som bara måste göras.
Att då helt plötsligt, en tisdagafton, helt plötsligt få strofer, meningar och tankar i skallen gällande de låtar vi nyss spelat in är i alla fall i min värld en mindre sensation!
Om inte annat kan du får det bekräftat av min förre låtskrivarpartner Jocke i Distant Gatherings som på senaste skivan fick ta hand om all text. Så fort han ens närmade sig med en text som behövde filas på så skrek jag och sprang åt andra hållet...
Så vad att göra? Tja, go with the flow. Skriva ner det som kommer och skicka en vag förhoppning om att vi kan nyttja oss av texterna framöver.
Låtskrivarcamp i Skellefteå!
Jag vet...
Inte den roligaste bilden att lägga ut. Men den beskriver ganska bra vad jag egentligen har stirrat på hela helgen nämligen ett hederligt stabilt ProTools som villigt registrerat in massor med musik.
Jag och Ola Karlsson har i helgen suttit oss ner för att komponera musik. Helt utan förfabricerade idéer satte vi oss ner och började byta ackord, riff och sångmelodier. När vi så släckte ner datorn i dag söndag kan vi konstatera att vi skrivit, arrangerat och spelat in 7 hela låtidéer!!! Snacka om kreativitet.
Processen gick otroligt smidigt och där Ola tappade tråden så fanns jag där att ta upp den och vice versa. Vi verkligen triggades av varandra att driva låtidéerna frammåt. Magkänslan fick dominera och vi satte upp en princip om att där trögheten satte till i skrivarprocessen, där skulle vi gå vidare istället för att nöta ihjäl idén.
Vi är tidigt i produktionen men jag vågar redan nu påstå att vi, av 7 idéer, har 5 st garanterade framgångar, en copycat och en mjae....
Nu skall vi jämföra almenackor och köra ett race till.
Jag har kul, otroligt kul!!!!
Gravöl med Distant Gatherings
Helgen som passerades har spenderats i Stockholm tillsammans med andra hälften av Distant Gatherings, Jocke Svensson och våra respektive fruar.
Orsaken till denna rendezvous var ett litet intimt farväl av vår gemensamma grupp Distant Gatherings som nu efter nästan 6 år (beroende på hur man egentligen räknar) och två plattor nu lägger ner verksamheten. Vi har kommit fram till att det är dags att åter gå våra separata vägar för att, var och en för sig, fördjupa sig i andra musikaliska projekt.
Distant Gatherings, serösa män med seriös musik...
Distant Gatherings har för min egen del varit betydelsfullt på många sätt. Jag har vuxit i min arrangörsroll, jag har haft möjlighet att få skriva brass-arrangemang, vilket jag tidigare ALDRIG ens varit i närheten av, och jag har fått många nya insikter kring hur en låt kan presenteras. Där har Jocke varit en betydande faktor. Kort sagt har jag vuxit rejält när det kommer till själva snickrandet, alltså låtskrivandet. Dessutom har jag kommit Jocke än närmare på ett personligt plan vilket knappast kan ses som en nackdel!
En av många, många pauser under inspelningsarbetet.
Istället för att sörja det som varit så drog vi alltså ut och firade av rejält i dagarnas två och hade enormt kul med våra fruar, som givetvis var med. Utan deras stöd och backup under dessa år hade vi aldrig kunnat slutföra detta projekt.
Ole Börud vinkar av Distant Gatherings på Fashing.
Ett kapitel stängs sålunda...
Ett nytt står på glänt...
Däremellan så skall jag försöka bli kompis med studion igen!
Vad hände sen?...
I avdelningen "band-med-enorma-framgångar-försvinner-helt-plötsligt-från-jordens-yta" så har vi idag kommit fram till bokstaven M som i Mr Mister.
Detta band träffade jag först på i en Hi-fi butik i Umeå där säljaren skulle demonstrera högtalare för mig. Jag glömde helt bort de där med högtalarna när jag fick höra musiken! Så istället för högtalare köpte jag plattan Welcome to the real world.
Här kan du se och lyssna på MIN personliga favorit med bandet, Healing Waters.
Detta band träffade jag först på i en Hi-fi butik i Umeå där säljaren skulle demonstrera högtalare för mig. Jag glömde helt bort de där med högtalarna när jag fick höra musiken! Så istället för högtalare köpte jag plattan Welcome to the real world.
Mr. Mister släppte sitt första album 1984, men det var i samband med det andra albumet Welcome to the real world ett år senare som bandet slog igenom med låtar som Broken Wings och Kyrie som toppade de amerikanska singellistorna. Bandet kännetecknades av tidstypiska New Waveelement med fokus kring melodiösa synthslingor och en framträdande sång. Bandets tredje skiva, Go On, sades vara det bästa de skrivit. Men skivan nådde aldrig någon kommersiell framgång, trots låtar som Something Real och Stand and Deliever. 1989 lämnade gitarristen Steve Farris bandet. Bandet splittrades samma år, kort efter att albumet Pull var klart. En platta som skivbolaget vägrade släppa och som många fans till gruppen väntat på. Nu finns plattan äntligen till försäljning sedan 2010.
Du kan nedan själv höra bandet och deras tankar kring plattan Pull.
Här kan du se och lyssna på MIN personliga favorit med bandet, Healing Waters.
Frustration, full dator och Eldkvarn
Hujeda mig...
Vi renoverar vår kära hall och kan konstatera att den inte ger sig bara sådär... Efter att ha isolerat både kvistar och annat efter konstens alla regler samt påbörjat målning av tak så är de bara att konstatera att taket, istället för att bli vitt, får en sunkig gulnande latte-ton. 450 spänn målarfärg har sålunda gått till spillo och jag får dra fram gamla oljefärger för att isolera allt igen.
På frågan om varför "kvistlacken" inte är lack utan någon slags vattenbaserad röra svarar färgaffären att det är förbjudet att sälja lösningsmedelsbaserade färger... Med andra ord så kommer scenariot som jag upplevde i framtiden helt enkelt innebära att jag får byta tak istället för att måla det.
Lita på att jag i framtiden kommer att ifrågasätta de "råd" som affären komer att ge mig gällande färger i framtiden då de produkter dom säljer inte håller vad dom lovar.
Förhoppningsvis så får jag lägga på sista lagret färg i afton för att sedan koncentrera mig på att lägga golvet.
Telefonlinan till Ronald Vikström går het! Studion har fortfarande en hel del att lära mig. Nu senast så slog jag igång en sång som jag tidigare spelat in. Inte en ton kom... Efter lite felsökande konstaterar Ronald att jag proppat effekter så till den milda grad att datorn kippar efter andan. Det var liksom rätt effekter men på fel plats för att göra det enkelt. Nåja, är väl färdiglärd om.... 15år..... typ....
Får kämpa för att inte tappa min kreativa inspiration när jag inte vågar lite på tekniken. Just nu försöker jag bara proppa mig full av idéer inför min och Ola Karlssons kommande "låtverkstad". Ser jag fram emot och tror att vi kan vaska fram en hel del intressanta grejjor.
I helgen så vankas det storfrämmande i Arvidsjaur då Eldkvarn spelar upp på Laponia. Första gången jag hörde Eldkvarn var i lumpen. Jag kan inte påstå att dom varit, är eller kommer att bli någon favorit för mig. Har en känsla att deras nyvunna "storhet" mer handlar om Pluras exponering i "Så mycket bättre" och "Pluras kök" än om bandets musik. Men likafullt skall jag dit! Livemusik ÄR livemusik och dessutom får jag umgås med älskade brodern, svägerskan, hustrun samt goda vännerna Ola och Marina. Varför skulle jag tacka nej till något sådant?
Vi renoverar vår kära hall och kan konstatera att den inte ger sig bara sådär... Efter att ha isolerat både kvistar och annat efter konstens alla regler samt påbörjat målning av tak så är de bara att konstatera att taket, istället för att bli vitt, får en sunkig gulnande latte-ton. 450 spänn målarfärg har sålunda gått till spillo och jag får dra fram gamla oljefärger för att isolera allt igen.
På frågan om varför "kvistlacken" inte är lack utan någon slags vattenbaserad röra svarar färgaffären att det är förbjudet att sälja lösningsmedelsbaserade färger... Med andra ord så kommer scenariot som jag upplevde i framtiden helt enkelt innebära att jag får byta tak istället för att måla det.
Lita på att jag i framtiden kommer att ifrågasätta de "råd" som affären komer att ge mig gällande färger i framtiden då de produkter dom säljer inte håller vad dom lovar.
Förhoppningsvis så får jag lägga på sista lagret färg i afton för att sedan koncentrera mig på att lägga golvet.
Telefonlinan till Ronald Vikström går het! Studion har fortfarande en hel del att lära mig. Nu senast så slog jag igång en sång som jag tidigare spelat in. Inte en ton kom... Efter lite felsökande konstaterar Ronald att jag proppat effekter så till den milda grad att datorn kippar efter andan. Det var liksom rätt effekter men på fel plats för att göra det enkelt. Nåja, är väl färdiglärd om.... 15år..... typ....
Får kämpa för att inte tappa min kreativa inspiration när jag inte vågar lite på tekniken. Just nu försöker jag bara proppa mig full av idéer inför min och Ola Karlssons kommande "låtverkstad". Ser jag fram emot och tror att vi kan vaska fram en hel del intressanta grejjor.
I helgen så vankas det storfrämmande i Arvidsjaur då Eldkvarn spelar upp på Laponia. Första gången jag hörde Eldkvarn var i lumpen. Jag kan inte påstå att dom varit, är eller kommer att bli någon favorit för mig. Har en känsla att deras nyvunna "storhet" mer handlar om Pluras exponering i "Så mycket bättre" och "Pluras kök" än om bandets musik. Men likafullt skall jag dit! Livemusik ÄR livemusik och dessutom får jag umgås med älskade brodern, svägerskan, hustrun samt goda vännerna Ola och Marina. Varför skulle jag tacka nej till något sådant?
Skivtips!
Vintern dyker snart upp och då kan det ju vara på sin plats med lite ny musik, inte sant? Den här gången skall jag tipsa om musik som skulle kunna "paketeras" som melodisk rock och AOR (Album oriented rock)
Först ut är en herre vid namn Chris Ousey. De flesta kommer att associera Chris med bandet "Heartland". Sedan dess har Chris har noterat 10 releaser med Heartland. Han har nu släppt skivan "Rhyme & Reason" som inte bara uppvisar en imponerande perosnalstyrka (Mike Slamer – gitarr och keyboards, Tommy Denander – gitarr och keyboards, Neil Murray – bas och Gregg Bisonette – trummor) utan även en hooper hög med riktigt starka låtar inbäddade i i en bra produktion. Lyssna och läs mer på denna länk
Vi vänder sedan till Sverige där Matti Alfonzetti så släppt sitt tredje soloalbum kallat "Here comes the night". Matti Alfonzetti började sin musikaliska karriär i tidiga tonåren med att spela bas i det lokala Hard Heavy Rock band Waters. Senare var han en medlem av banden Bam Bam Boys, Water Front, Jagged Edge, Skintrade och Boxer. År 2000 släppte Alfonzetti sitt första soloalbum "Ready" och två år senare kom albumet "Machine". Efter detta har Matti varit låtskrivare och producent och för band som t.e.x The Poodles. Detta album är en återgång till den melodiska rocken där Matti återigen visar sin talang för att skriva bra låtar. Att han dessutom har en makalös sångröst gör inte skivan sämre! Lyssna och läs mer på denna länk.
Sist ut har vi sålunda Lionville. Lionville är en helt nytt projekt ägnat åt ren AOR med en touch av Westcoast och melodisk rock. Med väl utformade låtar och detaljerade arrangemang hörs inspiration från band som Toto, Richard Marx, Giant, Bad English och Survivor. Projektet initierades av Stefano Lionetti, en låtskrivare, sångare och gitarrist baserad i Genua, Italien. Här har vi ett gäng italienare som snor det absolut bästa från giganterna och gör sin egen soppa. En soppa som smakar synneligen gott! Lyssna och läs mer på denna länk.
Renovering och komponering
Japp! Så var man igång igen.
Renovering av hall står på programmet. Detta sorgebarn har fått vänta på sin tur allt för länge, men nu är det så dags att försöka göra den både bättre, snyggare och fräsigare med färg, golv byggnationer och gammal hederlig svett. Lyckligtvis så har jag älskade hustrun vid min sida som inte räds att skita ner sig i jakten på den perfekta renoveringen.
Förhoppningsvis så kommer hallen att kunna se ljuset innan.... Nä, vis av tidigare erfarenheter så ger jag ingen annan sluttid på projektet än att det är klart när det är färdigt.
Musiken då?
Mjae... Det har i ärlighetens namn inte varit speciellt mycket sådant sedan nya studion dök upp. Dock så märker jag hur jag sakta men säkert håller på att samla på mig lite idéer. Det rinner till lite lösryckta riff, ackordsföljder och rytmer.
Dessutom så har jag och min gode vän samt supergitarrist, Ola Karlsson från Skellefteå, bestämt oss för att, för första gången, göra något tillsammans!
Jag och Ola har känt varandra ända sedan tiden då han ramlade ner på fritidsgården i början av 90-talet som en av många unga musiker som på den tiden härjade på min arbetsplats. Åren gick och vi hjälpte och stödde varandra i vår musikaliska ambitioner. Ola har för det mesta varit mitt förstahandsval när det gällt solon på mina skivor och har hjälpt mig såååå ofantligt mycket under åren som gått.
Av någon underlig anledning så har vi aldrig, förutom 1 enda låt, komponerat ihop vilket i sig faktiskt är rätt märkligt.
Efter otaliga timmar tillsammans i studio och på scen känns det som om vi borde ha gjort det för länge sedan. Men på något sätt har vi aldrig varit i fas med varandra...
Men nu har vi i allafall bestämt att det är dags! Skall bli otroligt spännande att se vad vi kan koka ihop. Första dejten är bokad och jag ser fram emot en helg med kreativa explosioner, öl och skratt. Vad resultatet av detta kommer att bli låter vi vara osagt. I värsta fall blir det bara en värkande baksmälla. I bästa fall en platta, världsturné och evig rikedom. Jag gissar på något däremellan ;-)
Så till sist, om någon hade missat det: J.a.g a.v.s.k.y.r I.d.o.l!
Studiofamlande, Alice Cooper och lite litterära åsikter
Hösten håller sakta men bestämt på att förvandla sig till vinter här uppe. Vinterdäcken på plats, vinterkläderna återfunna och minsugraderna som pockar på uppmärksamhet.
Jag sitter ortfarande nere i studion och famlar lite med studion utan att göra varken framsteg eller katastrofala fel. Det finns fortfarande en oerhörd massa som jag varken kan eller vet hur det skall hanteras. Men, det löser sig nog vad det lider. Provlåten jag gjorde skall slutföras med sång och sedan något solo vad det lider. Har även på gång ytterligare en rocklåt som jag skall sätta tänderna i när jag hittat formen till 100%
Förutom det så försöker jag att samla ihop ett gäng musikanter för en jam-helg i studion. Det har visat sig bli en överraskande stor arbetsinsats att ens få dom på plats på en och samma helg! Nu är vi inne i januari 2012 och det är fortfarande ovisst om det funkar då...
Erkänner att jag blev besviken, för jag har verkligen längtat efter att få göra en sådan här grej under så många år. Att veta att det ligger minst två månader bort gjorde mig lite håglös...
Jag får väl göra ett nytt försök nästa år.
Efter ett fantastiskt bra reportaget om gruppen Alice Cooper i tidningen Sweden Rock Magazine så har jag äntligen tagit mig tid att utforska gruppens tidiga skivkatalog lite mer ordentligt och insett att det finns en hel del underbara låtar som gåt mig förbi. Hålen i min rockhistorik har därmed tätats ytterligare men det finns stooora hål som jag känner att jag behöver täta betydligt bättre än vad jag gjort tidigare. Pink Floyd, Led Zeppelin och Beatles är sådana hål som jag inte egentligen brytt mig om under mina tidigare år, men som jag nu insett är sådant som jag både gillar och vill veta mer om.
Har även plöjt igenom Keith Richards självbigrafi kallad Livet. Den boken hade varit än mer intressant om han inte hade envisats med att beskriva varenda knarktillslag polisen gjorde, varenda gång han åkte utomlands med sina flickvänner och målande beskrivit varenda polare han supit/knarkat med på ungefär 3 sidor stycket. Dom enda gångerna boken bränner till och känns angelägen är när han, utan hämningar beskriver Rolling Stones inre slitningar och maktbalans som på sitt egna vridna sätt leder gruppen till vad dom är idag.
Jag sitter ortfarande nere i studion och famlar lite med studion utan att göra varken framsteg eller katastrofala fel. Det finns fortfarande en oerhörd massa som jag varken kan eller vet hur det skall hanteras. Men, det löser sig nog vad det lider. Provlåten jag gjorde skall slutföras med sång och sedan något solo vad det lider. Har även på gång ytterligare en rocklåt som jag skall sätta tänderna i när jag hittat formen till 100%
Förutom det så försöker jag att samla ihop ett gäng musikanter för en jam-helg i studion. Det har visat sig bli en överraskande stor arbetsinsats att ens få dom på plats på en och samma helg! Nu är vi inne i januari 2012 och det är fortfarande ovisst om det funkar då...
Erkänner att jag blev besviken, för jag har verkligen längtat efter att få göra en sådan här grej under så många år. Att veta att det ligger minst två månader bort gjorde mig lite håglös...
Jag får väl göra ett nytt försök nästa år.
Efter ett fantastiskt bra reportaget om gruppen Alice Cooper i tidningen Sweden Rock Magazine så har jag äntligen tagit mig tid att utforska gruppens tidiga skivkatalog lite mer ordentligt och insett att det finns en hel del underbara låtar som gåt mig förbi. Hålen i min rockhistorik har därmed tätats ytterligare men det finns stooora hål som jag känner att jag behöver täta betydligt bättre än vad jag gjort tidigare. Pink Floyd, Led Zeppelin och Beatles är sådana hål som jag inte egentligen brytt mig om under mina tidigare år, men som jag nu insett är sådant som jag både gillar och vill veta mer om.
Har även plöjt igenom Keith Richards självbigrafi kallad Livet. Den boken hade varit än mer intressant om han inte hade envisats med att beskriva varenda knarktillslag polisen gjorde, varenda gång han åkte utomlands med sina flickvänner och målande beskrivit varenda polare han supit/knarkat med på ungefär 3 sidor stycket. Dom enda gångerna boken bränner till och känns angelägen är när han, utan hämningar beskriver Rolling Stones inre slitningar och maktbalans som på sitt egna vridna sätt leder gruppen till vad dom är idag.